A true story about me!
För att inte hamna i Dessies sits (i dont like that girl.) tänker jag vara helt ärlig, vilket jag varit. Men nu ska jag berätta om mig, så ni får en sanningsbild , och sedn dömer mig därifrån.
Jag bryr mig oftast mer om andra än mig själv, ett tag var jag dock väldigt snål när det gällde pengar, nu när jag jobbar så är jag inte lika snål. Jag ljuger inte för mina vänner, OM det inte är så att jag brabbas av panik. Då får jag oftast välja mellan att snabbt hitta på en vit lögn eller hyperventilera. Jag hittade på en sådan vit lögn en gång, förklarade snabbt för mina vänner att jag ljugit. Men den sket i det, så poff var vi inte vänner längre. Jag tar lätt åt mig av vad mina vänner säger, och blir sårad när t.ex folk säger "du är en av mina bästavänner" till att nästa dag säga "jag har bara en bästa vän, och det är inte du" Om någon av mina vänner skulle vara ledsen skulle jag försöka ta mig dit så snabbt som möjligt, för jag vill inget hellre än att mina vänner ska må bra. Oavsett hur jag mår. Jag har precis som dom flesta ungdomar både varit full och haft sex, inget konstigt med det. Jag är dessutom medlem på "pea" och har varit det sedan 5an eller 6an. Just nu är jag medlem bara för att jag har många vänner som är det.
Jag påpekar inte att min liv är felfritt, för det är det inte. Och det är nog egentligen den historien jag vill berätta. Men jag vet inte eftersom jag inte får någon respons från er läsare. EN kommentar räcker, och jag skriver min historia, om dom två tidpunkterna som förändrade min tillit till killar för alltid.
Så please, leave a comment
Jag vet inte om jag ska tolka detta inlägg psitivt eller negativt :P det låter nästan som du är sur/ ledsen över nåt och bara vill ha fram sanningen, men vad vet jag? kul att läsa lite ärlig info om dig!
Tror inte det är en bra idé att lägga ut det på bloggen. Inte när den är öppen för vem som helst att titta in, så jag råder dig att inte göra det. Med det sagt så är det ju såklart upp till dig. Men gör det för dig i så fall, för att det känns bra och är något du vill göra, snarare än att "underhålla dina läsare". Kram.
jag vill veta:D
Hej! Jag kom in på din blogg av ren slump, och läste detta inlägget.
Jag skulle tycka om att du skrev mera om dej själv, men du ska även känna att du själv vill. Och inte för att andra vill att du ska göra det.
Jag håller själv på att skriva en självbiografi på min blogg om min tid på behandlingshem, med självskadebeteende, sexuella övergrepp & rättegångar. Och jag skriver inte för någon annan än min egen skull. Visst, alla kan läsa. Men det är för att andra ska kunna förstå och för att jag själv ska kunna gå vidare som jag skriver.
Så gör som du vill! Ha en bra kväll. Kram
