Hej bloggen!
Sitter hemma framför datorn, med en molande känsla i magen och i bröstet.
För det känns tomt inuti, som att något har lämnat mig, och ja, något har faktiskt lämnat mig.
Och det känns som att den personen aldrig kommer tillbaka.
Jag vet att jag inte står ensam kvar, inte helt iallafall. Jag har min älskade pojkvän.
Och alla andra vänner, men fortfarande. Något fattas...